Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 17.02.2025/Pykälä 3

Nämnden för undervisning och fostran 21.01.2025 § 8 

Nativiteten har länge varit sjunkande i Finland. Karleby har ingått i områden med hög nativitet och nativiteten har inte sjunkit lika kraftigt här. De senaste åren har nativiteten sjunkit väsentligt också i Mellersta Österbotten och Karleby.

Under åren 2011–2016 föddes i snitt 590 barn per år i Karleby. 2018–2023 har antalet födda sjunkit väsentligt och varit i snitt 480 barn per år. 2023 var antalet födda 450 och siffran för 2024 är ännu lägre än för 2023.

Den snabbt sjunkande nativiteten minskar årligen antalet elever inom grundläggande utbildning åtminstone under de sex följande åren. Det minskande elevantalet inverkar direkt på behovet av undervisningsutrymme och därmed också på skolnätet. Minskad nativitet påverkar direkt statsandelarna som grundar sig bl.a. på invånartalet åldersklassvis. Ur stadens ekonomiska synvinkel är det således av största vikt att framtida daghems- och skolinvesteringar kan anpassas efter barnantalet som förändras.

Bildningscentralen har i samarbete med skolor gjort upp elevprognoser för framtida läsår. Elevprognoserna bygger på uppgifter som erhållits av geografisk information om antalet barn i Karleby samt deras hemadresser. Elevprognoserna beaktar inte flyttning som sker inom kommunen, mellan kommuner eller invandring. 

Biskopsbackens skolas inverkan på planeringen av Halkokari skola 

Biskopsbackens skola står färdig före läsårsstarten 2025–2026. Biskopsbackens skola blir en enhetsskola med fyra serier. I skolan placeras elever från nuvarande skolan i Älvdalen, en del av eleverna i skolan i Storkisbacken, en del av eleverna i skolan i Hakalax och en del av eleverna i skolorna i Halkokari och Rytibacken. I Biskopsbackens skola placeras också eleverna från matematikklassen i Halkokari skola.  

Ursprungligen var det en temporär lösning att placera matematikklassens elever från Halkokari i Biskopsbackens skola under den tid skolan i Halkokari byggs. Nuvarande elevprognos för Biskopsbackens skola visar att ett elevantal som motsvarar matematikklasserna i Halkokari ryms i Biskopsbackens skola också efter att skolan i Halkokari byggts.  

Elevprognosen för skolan i Halkokari och planeringssituationen med den nya skolan 

Man har utgått från två olika antaganden i elevprognosen för Halkokari skola. Det första antagandet utgår från att Halkokari skolas matematikklasser som går i Biskopsbackens skola återvänder till Halkokari då den nya skolbyggnaden blir färdig. Det andra antagandet utgår från att matematikklasserna stannar permanent i Biskopsbackens skola. Om matematikklasserna återvänder till Halkokari skola har skolan behov av tre parallellklasser. Om matematikklasserna blir kvar i Biskopsbacken torde det räcka med att skolan i Halkokari byggs för två parallellklasser. 

Exaktare prognoser över elevantalet med båda antaganden finns i tilläggsmaterialet. Prognoserna grundar sig på uppgifter om barn födda i oktober 2024. 

Ändring i planeringen av Halkokari skola  

Halkokari skola planeras i nuläget för tre parallellklasser och i planeringen har verkställandefasens planeringsperiod efter utkastfasen (L1, L2) inletts i början av 2025.

17.12.2024 ordnades en aftonskola för stadsstyrelsen och nämnden för undervisning och fostran om planeringen av Halkokari skola och om behovet att ändra planeringen. I aftonskolan presenterades skolornas elevprognoser, de ekonomiska konsekvenserna av det minskande barnantalet, planläggningsmässiga utsikter och planeringens nuläge. På basis av aftonskolan har en ändring i planeringen av Halkokari skola beretts i samarbete mellan undervisningstjänster och Stadsmiljön. Beredningen har gjorts utgående från tre alternativ. 

Granskning av alternativen (information som producerats av Stadsmiljös Byggnation):  

Alla alternativen (1,2 och 3) förverkligas minst enligt energieffektivitetsklass E=69 kWh/m²/a. Gränsvärdet för klass A är 90.

Planeringsprocesserna och verkställandet görs i enlighet med Hinku-nätverket och Karleby klimatstrategi genom att utnyttja styrning av koldioxidavtrycket i projektets planeringslösningar och styrning av planeringen vad gäller cirkulär ekonomi när rivningen av byggnaderna planeras.

Scenariot för utgångsnivån är i livscykelns koldioxidavtryckskalkyl (16–20) kgCO2e/m²/a. Optimeringen av koldioxidavtryckets inverkan måste granskas i förhållande till levnadskostnadsindexet och livscykelkostnaderna (i Finland används 50 år).

Vid planeringen av investeringen måste ändringen som kommer i bygglagen om koldioxidavtryckets beräkningsgrunder beaktas. Ändringen tas i bruk i tillstånd som beviljas efter 01/2026. Om utgångsnivån för beräkningen av koldioxidavtrycket är t.ex. 16 kgCO2e/m²/a måste man i stadens byggobjekt förbinda sig till detta värde i planerings- och verkställighetsfasen. Kommunens byggnadstillsyn har en central roll vid bestämningen. Efter att ändringen trätt i kraft i sin helhet kommer den att inverka ökande på byggkostnaderna. 

Alternativ 1: Halkokari skola byggs enligt nuvarande plan 

Uppgifter om objektet vilka ligger till grund för planeringen: 

Byggnaden planeras för maximiantalet i en treserieskola och daghem

Elevantalet/brm² i proportion 14,5 brm2/elev

Alternativ 2: Nuvarande planen för Halkokari skola ändras så att skolan byggs till en tvåserieskola och i byggnaden finns beredskap att utvidgas till en treserieskola

Uppgifter om objektet vilka ligger till grund för planeringen:

Utvidgning i ett senare skede är möjligt bara i vertikal riktning på grund av primärenergilösningar (värmebrunnar) som anläggs på tomten och på vilka det senare inte är möjligt att bygga.

Ändringen av planeringen uppskattas inverka på tidsplanen (omfattar planeringen och byggandet) med ca 6 månader om daghemmets och förskolans lokalitetsprogram hålls oförändrade från det som presenterats i alternativ 1.

Kostnaderna för den förlängda tiden utan eventuella ersättningskrav uppskattas vara ca 350 000–420 000 € och omfattar då alla planeringssektorer. Om det förutsätts att planeringssektorerna konkurrensutsätts på nytt med hänvisning till upphandlingslagen, måste för planeringstidsplanen och samtidigt också för det fördröjda byggandet reserveras ytterligare minst 2 månader. Till det uppskattade beloppet måste också läggas till byggandets och berörda parters årsverkeskostnader.

Byggnadsdelar som ska byggas i första fasen med beaktande av en framtida utvidgning:

I planeringen är antalet användbara kvadrater 12 116 brm² i alternativ 2. Minskningen jämfört med det ursprungliga utrymmet är 684 nym², vilka blir kvar som s.k. ”råutrymme” för vilka inte anvisas verksamhet (utrymmena omfattar konstruktioner, ytterhölje och yttertak)

Till prisuppskattningen läggs kostnaderna för primärenergi

450 000€.

Undre gränsen för variationen av prisuppskattningen är

32 450 000€ och övre gränsen 34 450 000€.  

Alternativ 3: Planen för Halkokari skola ändras så att skolan planeras som tvåserieskola

Byggnaden planeras för maximibeloppet för en tvåserieskola och ett daghem.
Om projektet omfattar en stor gymnastiksal är elevantalet/brm² i proportion 16 brm²/elev. Om projektet omfattar en mindre gymnastiksal är elevantalet/brm² i proportion 15,3 brm²/elev.

Kostnadseffekt om alternativ 3 förverkligas med samma effektivitetstal som alternativ 1, alltså 14,5brm²/elev. Den totala volymen blir ca 9 672 brm². Prisuppskattnigens nedre gräns 26 miljoner € och övre gräns 28 miljoner €.

Uppgifter om objektet vilka ligger till grund för planeringen:

Ändringen av planeringen uppskattas inverka på tidsplanen (omfattar planeringen och byggandet) med ca 6 månader om daghemmets och förskolans lokalitetsprogram hålls oförändrade från det som presenterats i alternativ 1.

De ekonomiska konsekvenserna för tilläggsplanering utan eventuella ersättningskrav uppskattas vara ca 350 000–420 000 € och omfattar då alla planeringssektorer. Till det uppskattade beloppet måste också läggas till byggandets och berörda parters årsverkeskostnader.

Om det förutsätts att planeringssektorerna konkurrensutsätts på nytt med hänvisning till upphandlingslagen, måste för planeringstidsplanen och samtidigt också för det fördröjda byggandet reserveras ytterligare minst 2 månader.

Det måste reserveras en separat tomt (planläggning) för en eventuell utvidgning i ett senare skede.

Centrala byggnadsdelar för en tvåserieskola där daghemmets, förskolans och specialundervisningens primär- och sekundärbehov beaktas som oförändrade jämfört med alternativ 1:

Slutledning på basis av granskningen av alternativ

Gjorda elevprognoser påvisar att om skolan byggs enligt planerna i alternativ 1 uppstår en situation där behovet av klassrumskapacitet ökar endera i Halkokari eller Biskopsbackens skola.

Med alternativ 2, i vilken nuvarande plan ändras så att skolan byggs till en tvåserieskola och det finns beredskap att utvidga skolan till en treserieskola, uppnås inga väsentliga ekonomiska besparingar. Utvidgningsoptionen förutsätter byggande av utvidgningsberedskap och inga väsentliga ekonomiska besparingar kan därför nås.

Alternativ 3 minskar väsentligt investeringsprojektets kostnader. Projektets totala kostnader är bundna till lokalitetsprogrammet och till det totala antalet kvadrater som planeras utgående från det. Även om alternativets totala kostnader inte ännu i detta skede kan uppskattas i detalj, visar den preliminära granskningen av olika alternativ att alternativ 3 är både med tanke på elevprognoser och ekonomiska konsekvenser det alternativ som passar bäst.

När planeringen av Halkokari skola behandlas ska det beaktas att stadsfullmäktige har 28.08.2023 § 72 beslutat om Halkokari skolas referensplan. I referensplanen linjeras att Halkokari skola blir en enhetsskola (årskurserna 1–9). Hurdan serieskola Halkokari enhetsskola blir har åter beslutats i samband med behandlingen av stadsstyrelsens lokalitetsprogram. Om skolan minskas från en treserieskola till en tvåserieskola har stadsstyrelsen beslutandemakten. Om man vill ändra referensplanen på så sätt att skolan inte blir en enhetsskola ska ärendet tas upp i stadsfullmäktige för behandling.  

Stadsstyrelsen 27.01.2025 § 39  

566/02.08.00/2022  

Eftersom det hade lagts fram ett förslag som avvek från beslutsförslaget och som fick understöd föreslog ordförande omröstning i ärendet

Eftersom det hade lagts fram ett förslag som avvek från beslutsförslaget och som fick understöd föreslog ordföranden att man röstar om förslaget.

Omröstning I den förrättade omröstningen fick stadsstyrelsens grundförslag 12 röster medan Leivos motförslag fick 30 röster, en var borta.

Bilaga A  Röstlängd