Sektionen för svenska utbildningstjänster
Pöytäkirja 11.09.2024/Pykälä 23

Sektionen för svenska utbildningstjänster 11.9.2024 §

Diarienummer

Beredare  direktör för svenskspråkiga undervisningstjänster Tony Widjeskog,

direktör för undervisning och fostran Ronnie Djupsund                 och ekonomichef Kim Salo

Stadsstyrelsen har den 20.5.2024 gett sektorerna och nämnderna anvisningar för upprättandet av budgetförslaget för 2025. De utgångsuppgifter och anvisningar som stadsstyrelsen har gett för budgetarbetet finns på stadens webbplats under avsnittet "Föredragningslistor och protokoll", i bilagan till stadsstyrelsens
möte den 20.5.2024 § 242

Driftskostnader och -intäkter för år 2025

Den årliga beredningen av budgeten inleds med utarbetandet av budgetramarna, som vanligtvis behandlas på våren i stadsstyrelsen tillsammans med budgetanvisningarna. Syftet är att fastställa mål som styr planeringen av både ekonomi och verksamhet. Vid beredningen har de senaste ekonomiska uppgifterna och indikatorerna använts för att ge en helhetsbild av den ekonomiska situationen och klargöra budgetramarna. Utarbetandet av budgetramarna och den ekonomiska planeringen baserar sig på bedömningar och uppskattningar av den mest sannolika utvecklingen av stadens ekonomi.

Budgetramarna för 2025 och ekonomiplanen för 2026–2027 består av tidsschemat för budgetberedningen, kopplingen till stadens strategiska mål, bedömningar av de viktigaste indikatorerna i omvärlden och deras inverkan på budgetberedningen samt utgångspunkter och antaganden för nästa års planering.

Stadsstyrelsen diskuterade utgångspunkterna för budgetberedningen under en kvällsskola den 6.5.2024 och fullmäktige under ett fullmäktigeseminarium den 13.5.2024

Finansministeriets plan för de offentliga finanserna för åren 2025–2028, det vill säga kommunekonomiprogrammet våren 2024, publicerades den 25.4.2024 efter statens ramförhandlingar. Finansministeriets kommunekonomiprogram fördjupar bedömningen av kommunalekonomin inom budgetberedningen och planen för den offentliga ekonomin. Fokus ligger på att granska utvecklingsutsikterna för kommunalekonomin och statens åtgärder.

Prognosen för kommunalekonomin har försämrats, och den högre kostnadsnivån för kommunerna försämrar de kommande prognosåren och är den faktor som försvagar kommunalekonomin mest under ramperioden. Ramförhandlingarna svarade endast delvis på kommunernas oro, även om kommunekonomiprogrammet våren 2024 som helhet var stärkande för kommunalekonomin ur kommunernas perspektiv.

Jämfört med föregående års kommunekonomiprogram har dock kassaflödet för kommunernas verksamhet och investeringar försämrats, och kommunerna har nu mindre pengar kvar för nettolån, amorteringar av lån och för att stärka kassan.

Ur stadens perspektiv finns det fortfarande osäkerhet i de långsiktiga ekonomiska planerna, men det är uppenbart att de största utmaningarna finns i finansieringsberäkningarna. Medan prognoserna för kommunalekonomin försämras, befinner sig staden i en situation där årsresultaten inte räcker till för att täcka avskrivningar och nettoinvesteringar. Samtidigt ökar stadens utgifter och finansieringsbasen krymper.

Den allmänna ekonomiska situationen i Finland är fortfarande svag. Inflationstakten har sjunkit närmare Europeiska centralbankens

mål, men räntorna är fortfarande höga. Även om räntorna förväntas sjunka, kommer stadens räntekostnader att öka betydligt med hänsyn till investeringar och den aktuella lånestocken. Dessutom, som tidigare nämnts, kommer löneavtalen inom kommunsektorn våren 2023 också att bli kostsamma för staden och öka personalkostnaderna.

Stadens investeringsbehov är omfattande, vilket innebär att årsresultatet måste nå en hållbar nivå enligt strategin. Dessutom måste investeringarna prioriteras, omvärderas eller skjutas upp. Ekonomiplanen som startade i våras söker hjälp för detta, men den är inte tillräcklig på egen hand.

Centrala förutsättningar för budgeten för år 2025 är följande för nämnden för utbildning och fostran:

• Ingen betydande förändring förväntas ske gällande verksamhetsintäkterna jämfört med år 2024. Enligt finansministeriets kalkyler ökar hemkommunersättningarna för staden, och dessa har beaktats i det nuvarande förslaget.

• Personalkostnaderna ökar på grund av avtalsmässiga höjningar. Timresursen och handledarresursen för läsåret 2024–2025 har beaktats i förslaget.

• I budgetförslaget har förordningsändringarna som träder i kraft den 1.8.2025 beaktats. Enligt ändringen kommer grundundervisningen att ges med i genomsnitt minst 21 timmar per vecka för årskurs 1 och 2 och i genomsnitt minst 23 timmar per vecka för årskurs 3 från och med den 1.8.2025. Staten kommer att ersätta kommunerna för kostnader som uppstår som en del av den statliga finansieringen för kommunernas grundläggande tjänster enligt lagen om statsandel för kommunernas grundläggande tjänster (618/2021) § 5

• I budgetförslaget beaktas även att personalkostnaderna för grundläggande utbildningen förväntas överskrida för år 2024. Denna överskridning beaktades i stadsstyrelsens budgetramförslag på våren.

• Inom grundläggande utbildningen har man beaktat överskridanden av anslaget år 2024, avtalsenliga löneökningar och timresursen.  Den största förändringen i inköpen är kostnaderna för kosthållet samt vissa interna kostnader. Dessutom har hyreskostnaderna ökat jämfört med budgeten 2024. Denna förändring påverkas i stor utsträckning av inflation, ökade räntor och nya lokaler. Dessutom orsakar de ökade leasingkostnaderna som förverkligats enligt IKT-planen en ökning i utgifter.

• Inom gymnasieutbildningen har man i budgetförslaget 2025 tagit i beaktan den utvidgade läroplikten och utvidgningen av kostnadsfri utbildning på andra stadiet.

• Lagen om grundläggande utbildning ska förnyas gällande elevens stöd, och den nya lagen förväntas träda i kraft den 1.8.2025. Med lagförnyelsen ändras stödpraxis, och förändringarna kan också påverka resurserna för specialundervisning. I nämndens budgetförslag har man inte beaktat extra resurser till följd av lagändringen. Finlands regering har dock i budgeten beslutat att stärka stödet för lärande nationellt med cirka 100 miljoner euro per år.

Bildningscentralen och ekonomi- och finansförvaltningstjänsterna har upprättat bilaga A till nämndens budgetförslag för driftbudgeten för år 2025;

Bilaga A § 23  Budgetförslaget 2025

Ansvarsområdena har uppdaterat sina egna mål, åtgärder och indikatorer baserade på stadens strategi för år 2025 i TargetorPro-systemet.

Nämndens mål, åtgärder och indikatorer presenteras i bilaga B;

Bilaga B § 23  Nämndens åtgärder och indikatorer

per ansvarsområde för år 2025

Investeringar 2025–2027

De anslag som är avsedda för byggandet och utrustandet av nya lokaler bör avsättas i ekonomiplanen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Dessutom innehåller förslaget årliga projektinvesteringar.

Väsendet för utbildning och fostran har sammanställt bilaga C till nämndens investeringsdel för år 2025;

Bilaga C § 23  Budgetens investeringsdel

Som tilläggsmaterial presenteras stadsmiljöns investeringsmål för åren 2025–2027;

Tilläggsmaterial  Investeringsmål 2025–2027

Direktör för svenska undervisningstjänster

Svenska sektionen besluter att godkänna

1.                     utbildnings- och uppfostringsnämndens budgetförslag för år 2025 och ekonomiplaneförslag för åren 2026–2027

2.                    mål, åtgärder och indikatorer för nämnden

3.                    förslaget till investeringar för åren 2025–2027

Beslut   Sektionen för svenska utbildningstjänster godkände beslutsförslaget.