Dynasty tietopalvelu Haku RSS Kokkolan kaupunki

RSS-linkki

Kokousasiat:
https://kokkola10.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Kokoukset:
https://kokkola10.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Stadsfullmäktige
Pöytäkirja 09.06.2025/Pykälä 68


 

Budgetramen 2026 och ekonomiplanen 2027–2028

 

Stadsstyrelsen 2.6.2025 § 68 

 

 

Beredning   Ekonomidirektör Mikko Tornikoski, ekonomichef Kim Salo, ekonomichef Marika Plusisaari, bokföringschef Anne Witting och ekonomiplanerare Minna Ojatalo

 

Allmänt

 

Den årliga budgetberedningen inleds genom att utarbeta en budgetram som stadsstyrelsen behandlar på våren tillsammans med anvisningarna för upprättande av budget. Avsikten är att i fråga om verksamheten och ekonomin sätta upp mål som styr ekonomiplaneringen. För att skapa en helhetsbild utnyttjas de senaste uppgifterna om förändringar i verksamhetsmiljön, ekonomiska variabler och utvecklingsutsikter vid beredningen. Utarbetandet av budgetramen och ekonomiplanen grundar sig i slutändan på uppskattningar och scenarier av den mest sannolika utvecklingsriktningen för stadens ekonomi.

 

Helheten som är budgetramen för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 består av en driftsekonomi- och investeringsplan, finansieringsanalys och tidsplan för upprättandet av budgeten. Helheten baserar sig på uppskattningar av verksamhetsmiljöns nyckelvariabler och deras inverkan på upprättandet av budgeten samt på andra centrala antaganden som påverkar ekonomin.

 

Tidigare behandling

 

Budgetramen har behandlats vid fullmäktiges seminarium 12.5.2025 och stadsstyrelsen förde en remissdebatt om ärendet på sitt sammanträde 26.5.2025.

 

Det allmänna ekonomiska läget och kommunekonomin

 

Som det konstateras i årets första delårsrapport har de första månaderna av innevarande år varit mycket intressant i fråga om ekonomin. Det råder exceptionellt stor osäkerhet i världsekonomin och planerna får ofta tänkas om.

 

Handelskriget som USA har inlett orsakar osäkerhet runt om i världen och det är fortfarande osäkert vilken nivå importtullarna stannar på. Simuleringarna visar enligt Kommunfinans marknadsöversikt för maj att konsekvenserna av handelskriget kommer att drabba USA hårdast och att konsekvenserna för Europa blir relativt små. Samtidigt manar man dock till försiktighet i fråga om tolkningarna eftersom det är osäkert hur stora tullarna kommer att bli, hur osäkerheten i sig själv påverkar den ekonomiska utvecklingen samt hur bra simuleringarna kan förutse konsekvenserna av indirekta kedjereaktioner. USA hotade Europa med nya tullar strax efter att Kommunfinans publicerade sin marknadsöversikt. Detta beskriver tydligt hur snabba förändringarna kan vara inom världsekonomin.

 

Utmaningarna i kommunekonomin fortsätter. Regeringens ramförhandlingar bjöd på ytterligare nedskärningar för kommunerna. Regeringen täcker finansieringsunderskottet till följd av skattelättnaderna genom att skära ner kommunernas statsandelar. Detta kommer oundvikligen att innebära skärpning av kommunernas inkomst- och fastighetsbeskattning samt nedskärningar inom utbildnings- och sysselsättningstjänster. Den nya nedskärningen på 75 miljoner euro är 2 procent av kommunernas kalkylerade statsandelsfinansiering. I regeringsprogrammet utlovas dock att kommunerna ska få ersättning för skattebortfallet som beror på ändringar i skattegrunderna. Finansieringens tillräcklighet är dock hårt prövad och nu ser vi tydliga konkreta tecken på att t.ex. finansieringen av sysselsättningstjänsterna som överförts på kommunerna är underdimensionerad. Nativiteten sjunker och det minskande barnantalet kommer också att ha stor inverkan på de statsandelar som betalas under de kommande åren. Det finns osäkerhet i skatteinkomstprognoserna, och särskilt utvecklingen av samfundsskatten har varit svag under de senaste åren på grund av det ekonomiska läget. Det finns inte heller säkerhet i vilken riktning marknadsräntorna utvecklas på grund av de plötsliga förändringarna i världsekonomin.

 

Underskottet i kommunernas finanser ökar. Årsbidraget räcker till för att täcka avskrivningarna under kommande år, men inte till investeringarna och därför ökar lånestocken inom kommunfältet. Utmaningarna beror inte bara på den försvagade finansieringsbasen utan också på den snabba kostnadsökningen på grund av inflationen och räntorna som tvingat kommunerna att anpassa sig. Enligt finansministeriet kommer priset på kommunernas basservice att stiga med ca fyra procent 2026–2027 och prisindexet för basservice uppskattas vara 3,8 procent år 2026 och uppskattas växa med ca 2–3 procent årligen fram till 2029.

 

Också avtalshöjningarna som avtalades inom kommunsektorn på våren och som leder till att kommunernas personalutgifter växer kommer att innebära ett ökat kostnadstryck. Lönehöjningarna under avtalsperioden 2.5.2025–29.2.2028 uppgår till sammanlagt 9,17 procent. Med beaktande av avtalshöjningarna som härstammar från föregående avtalsperiod uppgår avtalshöjningarna inom denna avtalsperiod till 9,58 procent. Beräknat med ränta på ränta uppgår det till 9,94 procent. När man beaktar alla förhöjningar under 2024–2028 inklusive löneöverhäng och ändringar i tidpunkterna, stiger personalutgifterna med 11,90 procent.

 

Stadens ekonomiska utsikter

 

Stadsstyrelsen har i början av 2024 satt igång ett ekonomiprogram för 2024–2026. Åtgärderna enligt ekonomiprogrammet gav resultat under det första året och de uppsatta målen nåddes. Trots detta uppvisade bokslutet för fjolåret ett underskott och i enlighet med budgeten väntas också resultatet för innevarande år att uppvisa ett underskott. Därför måste åtgärderna i det gällande ekonomiprogrammet ge resultat både i år och nästa år och investeringar måste fortfarande gallras bort kritiskt. Enligt uppskattningarna för årets första månader har man inte lyckats genomföra alla ekonomiprogrammets anpassningsåtgärder som planerats för i år och en del har förkastats i beslutsfattandet. Detta skapar ökat tryck på stadens verksamhetsbidrag och försvagar årsbidraget och därigenom ökar skuldsättningen. 

 

Kostnadsökningen och den avsmalnande finansieringsbasen ökar pressen på att uppnå balans i stadens ekonomi. Enligt ekonomiprognosen försvagas stadens verksamhetsbidrag med 5,2 procent från budgeten 2025 till 2026. Enligt ekonomiprognosen räcker årsbidraget till för att täcka avskrivningarna fram till 2028 och därefter börjar det sjunka i och med att kostnaderna stiger snabbare än finansieringsbasen. Också räntekostnaderna stiger kraftigt när stadens lånestock växer. Detta inbegriper också ett antagande om att de åtgärder som planerats för 2025 och 2026 i ekonomiprogrammet genomförs fullt ut. Mot bakgrunden av stadens kostnadsstruktur har löneuppgörelserna en stor inverkan på verksamhetskostnaderna och verksamhetsbidraget. Detta betyder att stadens personalutgifter växer med ca tre miljoner euro per år fram till 2028 med nuvarande personalstruktur. Dessutom påverkar också bl.a. ibruktagandet av Biskopsbackens skola och daghem samt köpet av Idrottsparkens tjänster på kostnadsökningen för nästa år. Kostnaderna väntas också stiga inom sysselsättningstjänsterna och i fråga om kommunens andel av arbetsmarknadsstödet.

 

I kalkylerna kan ännu inte beaktas den inverkan eventuella företagsetableringar och investeringar har på stadens ekonomi eftersom deras genomförande innehåller en hög grad av osäkerhet och deras inverkan kommer inte att synas under de närmaste åren. Positiva faktorer såsom positiv befolkningsutveckling, företagsetableringar och sysselsättningsläget samt ökningen av vindkraften i regionen har inte beaktats som korrigeringar i budgetramen, skatteprognoserna eller statsandelarna. Skatteprognosfilen och prognoserna för statsandelarna för maj 2025 har använts som utgångspunkt för budgetramen. De inbegriper de åtgärder som regeringen föreslog i ramförhandlingarna och deras konsekvenser för kommunekonomin.

 

Man måste också förbereda sig på förändringar i ekonomiplanerna när budgeten upprättas på hösten och det är motiverat att se över dem med en mycket snabb tidtabell. Statens budget, skatteinkomsterna och prognoserna för statsandelarna kommer ännu att preciseras under årets lopp och dessa ger också insikt i planeringen av stadens ekonomi. Driftsekonomins verksamhetsbidrag och årsbidrag måste dock stärkas ytterligare och investeringar prioriteras för att bromsa upp skuldsättningen.

 

Med nuvarande takt kommer man enligt uppskattningarna inte att nå balans i ekonomin och överskottet på 47 miljoner euro i balansräkningen börjar upplösas redan år 2029. Det kalkylerade behovet att höja på inkomstskatter godkändes inte i höstas och vårens löneuppgörelse höjer på personalutgifterna i betydande grad. Ekonomiprogrammet måste ge resultat och vi får inte vackla i våra beslut. Vi måste se mycket kritiskt på våra kostnader och fortsätta att se över inkomstutvecklingen. Vi måste också försöka hitta nya sätt att ordna tjänster.

 

Mål för budgetramen 2026

 

Centrala mål för budgetramen som styr sektorernas budgetering:

 

  • Förändringen av stadens och affärsverkets verksamhetsbidrag är i sin helhet 5,2 procent på årsnivå (jfr. budgeten 2025 och budgeten 2026). Mål för nästa år har satts upp i budgetramen för varje nämnd i enlighet med tilläggsmaterialet.
  • Årsbidraget ska vara över 120 procent i förhållande till avskrivningarna.
  • Investeringarna bör prioriteras ytterligare för att bromsa upp skuldsättningen och ökningen av lånestocken. Investeringstaket för 2026–2028 är sammanlagt 120 miljoner euro netto.
  • I budgeten ingår endast nödvändiga och pågående projekt.
  • Budgetens bindande nivå stramas åt.
  • Ekonomiprogrammets åtgärder genomförs.
  • Konsekvenserna av personalstrukturen och dess kostnader bedöms.

 

Budgetberedningen ska snart inledas och helhetsbilden preciseras både i fråga om prognoserna och åtgärderna för att balansera ekonomin. Budgetramen fastställer dock de ramvillkor som styr beredningen av sektorernas och nämndernas budget.

 

Nästa års scenarier för långsiktig ekonomiplanering, budgetramen med investeringsplaner samt anvisningar för upprättande av budgeten finns som tilläggsmaterial.

 

Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar

 

1 godkänna budgetramen för 2026 (tilläggsmaterial A) samt ovannämnda centrala mål.

 

2 godkänna anvisningarna för upprättande av budgeten (tilläggsmaterial B).

 

3 sända budgetramen 2026 till nämnderna för åtgärder.

 

4 sända budgetramen 2026 till stadsfullmäktige för kännedom.             

 

Beslut Stadsstyrelsen godkände beslutsförslaget.

 

Stadsfullmäktige 9.6.2025 § 68

382/02.02.00/2025

 

Nästa års scenarier för långsiktig ekonomiplanering, budgetramen med investeringsplaner samt anvisningar för upprättande av budgeten finns som tilläggsmaterial.

 

Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige antecknar budgetramen 2026 för kännedom.

 

Beslut Stadsfullmäktige godkände beslutsförslaget.